Där är en serie på nätet som jag följer, What the Duck heter den och det handlar om fotografering. Ibland är dom mindre bra men idag så var där en som stämmer in helt på pricken.

Lite kul, för 2 (egentligen 3) dagar sen skrev jag att jag hade klarat 100 procent på 5 låtar i Guitar Hero på den lätta nivån, nu har jag klarat 100 procent på 18 låtar i Guitar Hero. =P Skriver upp på Erikas krittavla hur många låtar jag har så att hon ska fo sig en trevlig överaskning när hon kommer hem ifrån Kreta på torsdag, hon kommer att bli så glad. =)

Såg dokumentären om Berny Pålsson innan och den var riktigt bra faktiskt! I början tyckte jag att den var tråkig men den tog sig och summan av kardemumman är att jag tyckte att den var bra helt enkelt. =)

Men i slutet så blev jag faktiskt rörd, det var egentligen inte på grund av Berny Pålsson utan mer på psykvården som dokumentären också tog upp lite i och med att Berny har varit på ett antal behandlingshem. Jag själv har inte haft den kontakten med psykvården, har gått till ett antal psykologer utan något resultat och så men det har aldrig varit något allvarligt om man säger så utan jag tänkte mer på min pappa som var inlagd ett antal gånger, utan resultat vilket ju tyvärr resulterade i att han tog sitt liv. Han fick aldrig den hjälpen han behövde och en gång till och med han cyklade in till Lund och bad om att få läggas in men blev hemskickad igen.
Psykvården står inte högt i min bok, det finns självklart dom som jobbar inom psykvården som är bra men överlag så tror jag att psykvården i Sverige behöver förbättras.

Inte bloggandet då där jag inte är överdrivet duktig på att lägga ner tid på utan på att fixa med unertexter till videoklipp och sånt, inatt blev det Andra Avenyn för hela slanten då tre nya avsnitt har lagts ut på internet som jag rippade till datorn, tittade på vid halv 12 tiden, sedan satte mig och översatte alla klippen som hade med Adam och Kim att göra i dom tre avsnitten och la undertext på första avsnittet och sparade det, blev klart för nån minut sen bara...Alltså har jag suttit med detta i ca 4 timmar med Andra Avenyn men bara 3 med efterarbetet och nu måste jag gå och lägga mig..=P

Börjar bli rätt så bra på det, än så länge är jag bara på den lätta nivån, ibland spelar jag också på medium men mest blir det på den lätta men jag märker att jag klarar av dom svårare bitarna på t.ex. Dragonforce eller Raining Blood mycket lättare nu än vad jag gjorde förr. (Dragonforce och Raining Blood är två av dom svåraste, om inte dom svåraste låtarna på Guitar Hero)

Har klarat av 100 procent på 5 låtar nu också och varit nära på ett antal fler. =P

Stör mig på att dom bara spelar Mamma Mia! versionerna av Abbas låtar på radio numera, är i och för sig inget större fan utav Abba överhuvudtaget men den riktiga musiken är i alla fall bättre än Mamma Mia versionerna. =P

Japanerna har uppfunnit snubbelkuddar för äldre.

Vad tusan ska dom hitta på näst? En sak jag tänker på när jag läser om denna snubbelkudden/airbagen är att där finns ju inget som skyddar framsidan, den skyddar ju bara om dom trilla baklänges...

Nu ska jag cykla till en polare. =)

Dom senaste två dagarna har jag tecknat två bilder på Russell Brand och jag tänkte lägga upp dom här trots att dom inte är snygga. =) Man kan säga att detta är på nåt sätt ett projekt för mig som kommer pågå så länge som jag känner för att göra det helt enkelt, vi får se hur lång tid det är.

Om man tänker efter så måste där vara rätt så trångt i himlen, tänk bara på alla gudar som "finns" och sen ska vi ju inte snacka om alla döda människor, där är ju miljontals av dom.

Men undrar hur det ser ut där uppe, är det likt paradiset med gröna ängar och sol alltid? I så fall måste det bli rätt så tråkigt i längden och plus så finns ju genier som Einstein t.ex. där uppe som måste hitta på något bättre än bara gröna ängar, det kanske är ett futuristiskt ställe dom har skapat där uppe, dom har ju trots allt haft väldigt länge på att utveckla och man tycker ju att där borde vara vackert med tanke på Leonardo Da Vinci och Picasso och dom andra stora konstnärerna som också finns där uppe att kunna smycka himlen med deras konst. =)

Är trött och därför så flummade jag fram detta. =P

Om där är en sak som jag hatar med stickning så är det det första varvet! Hatar det!

Det där lät som en bra titel på en bok, men nu ska jag vara lite allvarlig hade jag tänkt.

Min pappa tog livet av sig 4 år sedan och efter att det hade hänt kände jag att det inte var något jag ville berätta om för andra, med rädslan av att det skulle komma frågor om varför och sånt men nu har jag bestämt mig för att det är lika bra att jag berättar det ifall någon frågar hur han dog, varför ska jag som anhörig och framförallt dotter till en person som har tagit livet av sig skämmas för hans beslut?
Det kanske bara är jag som har tänkt på detta viset men jag kan nog tänka mig att det är svårare att berätta om självmord än om nägon annan dödsorsak på grund av att det är ett tabu-belagt ämne. Det är nästan som om självmord svärtar ner en familj och därför man känner skam inför det.
Jag kan ju bara prata utfrån min egen erfarenhet av detta så detta kanske inte stämmer in hos andra.

Jag har dock väldigt svårt för att acceptera att pappa tog livet av sig, han tog en massa piller och trillade sedan och slog i halsen på vår köksoffa och trots att obducenten klargjorde att det var på grund av hans piller som han dog så vill min hjärna inte riktigt tro på det och vill gärna få dödsorsaken till att han trillade.

Min pappa var en psykiskt sjuk man, han var rätt så deprimerad och tidvis så var det inte kul att leva med honom så därför flyttade jag, min mamma och min syster ifrån honom fyra månader innan detta hände efter år av jobbiga händelser, dock inga som vi berättade om. Önskar nu i efterhand att jag inte skötte mig så bra i skolan som jag gjorde så någon hade märkt och frågat hur det stod till men så funkar inte jag. Vi levde vårt liv utanför hemmet och vi levde ett annat liv i vårt hem, vi blev aldrig slagna eller så, pappa missbrukade inte heller något och när han mådde bra så var han en perfekt pappa, men när han mådde dåligt (när han inte tog sina piller) så fick man trippa omkring på tå för att inte reta upp honom.

Ni kanske undrar varför jag delar med mig detta i en offentlig blogg, jag vet faktiskt inte, kände bara att jag var tvungen att få ut det. Det har legat och grott inom mig länge och jag tänker inte skämmas på grund av vad min pappa gjorde.

Sitter här mitt i natten, ska käka marängswisch (eller hur det nu stavas) och titta på dom nya avsnitten av Andra Avenyn...=)

Adam är ju tillbaka..=D

Eftersom mamma och syrran blir trötta på när jag pratar om Russell Brand för mycket (speciellt syrran som får höra mest) så försöker jag att låta bli att prata om honom så mycket som möjligt och därför kommer jag att ta ut allt i denna bloggen. =) Så mina kära läsare, förbered er för det finns en risk att det kommer många inlägg om Russell Brand. =P

Först och främst kanske jag ska berätta vem Russell Brand är, han är en komiker/tv-personlighet/skådespelare som är väldigt stor i Storbrittannien och som nu håller på att spela in en film med Adam Sandler som heter Bedtime Stories.
Han brukar skämta mycket om sex och sånt och jag tycker att han är roligast när han gör det. =)

Men han är en galen person och man kan tro att han inte är så smart, han har ingen högre utbildning och har gått igenom ett heroin missbruk men faktum är att han verkar vara en väldigt smart person och han verkar litteratur intresserad.

Jag vet inte vad jag vill få ut av detta inlägget, egentligen ville jag inte få ut nåt av detta och det har jag ju lyckats med. =)

Sitter och tittar på Inside som handlar om Amerikanska fängelser, rätt så intressant. =)

Vet ni vad, nu ska jag faktiskt sova, råkade fastna lite i Russell Brand träsket men nu har jag kommit ur det igen, får kliva ner i det imorrn igen..haha (mysko snack=trött som in i bomben)

Ha de gött!

Okej, det här med att sova får vänta en liten stund till trots att jag sitter och kisar av trötthet. =P Typiskt mig alltså..

När det kommer till fotografering så är både jag och min syster intresserade av det men vi är olika duktiga på det, jag är den som har mest kunskap kring ämnet (har ca 80 fotobloggar i min Google Reader som jag "läser"), min syster brukar fråga mig om råd ibland faktiskt när det kommer till fotograferande men hon är den som är duktigast inom själva fotograferandet av oss två, det är hon med den verkliga talangen.